|
 Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av
Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad,
som heter Betlehem, i Judeen, för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin
trolovade, som var havande. Medan de voro där, hände sig att tiden var inne,
då hon skulle föda. Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom
och lade honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget. I
samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över
sin hjord. Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet
kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta. Men ängeln sade till
dem: »Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall
vederfaras allt folket. Ty i dag har en Frälsare
blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren. Och detta
skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i
en krubba.» I detsamma sågs där jämte ängeln en
stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade: »Ära vare Gud i
höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag!» (Svenska 1917)
|
